Under de tre senaste lektionerna lärde vi oss om ett-substantiv , hur de ändrar form. De kan anta plural- eller singularformer , och vart och ett av dessa två kan anta en obestämd och en bestämd form . A. Fyll i de tomma utrymmena med lämpliga former av ordet ett bord. obestämd singular Jag skulle vilja köpa ____________ till mitt rum. bestämd singular ____________ jag såg på IKEA var fint. obestämd plural Jag behöver faktiskt två ____________. bestämd plural Jag placerar ___

När vi använder ett-substantiv i kombination med demonstrativa eller possessiva pronomen behöver vi veta vilken form, bestämd eller obestämd, vi ska använda. Låt oss först titta på vad demonstrativa och possessiva pronomen är. Demonstrativa pronomen med en-substantiv med ett-substantiv med plural den det de den här det här de här den där det där de där denna detta dessa Possessiva pronomen personliga pronomen possessiva pronomen med en-substantiv possessiva pronomen med ett-s

Förra gången lärde vi oss att när det gäller hur ett-substantiv ändrar form, delar vi in ​​dem i två grupper – kolla in suffixen innan du börjar övningarna: ett-substantiv som slutar på obestämd singular bestämd singular obestämd plural bestämd plural en konsonant - ett avtal -et avtal et - avtal -en avtal en en vokal - ett ansikt e -t ansikte t -n ansikte n -na ansikte na Här är länken om du behöver upprepa föregående lektion: SV #41: Ett-substantiv Övningar De bestämde sig

Låt oss ta en paus från verb och byta kontext till substantiv. För dagens ämne valde jag ett-substantiv. Låt oss lära oss hur de beter sig när de övergår från singular till plural eller från obestämd till bestämd form. Jag är säker på att vi alla vet skillnaden mellan singular och plural (en katt, många katter), men det är inte alltid tydligt vad termerna obestämd och bestämd betyder. Till exempel har mitt modersmål inte sådana grammatiska konstruktioner. Å andra sidan skilj

Förra gången lärde vi oss om ytterligare två grupper inom den större gruppen av starka verb. En påminnelse: starka verb har vissa oregelbundenheter jämfört med de tre första verbgrupperna, men deras undergrupper följer sina egna regler, och att känna till dessa regler hjälper oss att använda dessa verb på ett enklare sätt. Här är de två undergrupperna vi studerade förra gången och deras representanter: 1) verb vars verbstam innehåller ett u att sj u nga Sjung! sjunger sj ö ng

Idag har vi två andra grupper av starka verb som uppvisar vissa regelbundenheter när det gäller att byta tempus och form. En är som innehåller u , och den andra innehåller y i sin verbstam. I den andra gruppen finns en variation i perfektum när verb vars verbstam är baserad på vokalen y också innehåller en konsonant s . Här är reglerna för hur man bildar deras tempus och form: tempus: presens, preteritum, perfekt; form: infinitiv, imperativ infinitiv imperativ presens preter

Vi ska gå igenom samma lektion om de två undergrupperna av starka verb igen – men genom några praktiska exempel . Du behöver känna till de olika tempusen och formerna av dessa verb, vilka du kan hitta i den första workshopen vi gjorde om det ämnet, i de korrekta svaren. Klicka här för att gå till workshopen. Bara en snabb påminnelse om reglerna: 1) Den första undergruppen av starka verb vi lärde oss om är den där verbstammen innehåller ett långt i följt av 1 konsonant . Det

Låt oss repetera föregående lektion! Klicka här om du vill se den tidigare språkverkstaden. Övningar Svenska verb är organiserade i ______ grupper (hur många). Verben från de tre första grupperna kallas ____________ och den fjärde gruppen består av ____________ och ____________ verb. Verben i den fjärde gruppen följer de lösa mönstren från de tre första grupperna. A) sant B) falskt När det gäller den fjärde verbgruppen, medan ____________ verb inte följer några regler när de

Starka verb är verb i germanska språk vars tempus vi ändrar genom att ändra vokalen i deras stam . De beter sig inte helt oregelbundet som oregelbundna verb, men de följer inte heller samma mönster som verbgrupperna 1-3 (regelbundna eller svaga). Detta är främst fallet i preteritum och perfekt . Starka och oregelbundna verb utgör den fjärde verbgruppen . Exempel på verb i olika verbgrupper: verbgrupp infinitiv presens preteritum perfekt imperativ 1 att prata pratar prata de h

Nu lär vi oss färgerna på svenska och hur man använder dem med substantiv! en-ord obestämd singular ett-ord obestämd singular en - och -ett-ord bestämd singular obestämd plural bestämd plural vit vit t vit a röd rö tt röd a blå blå tt blå a / blå grå grå tt grå a / grå gul gul t gul a grön grön t grön a brun brun t brun a svart svart svart a beige beige beige, beige a , bei ga orange orange, orange t , oran gt orange, orange a , oran ga rosa rosa rosa lila lila lila KOMMA IH

Låt oss gå igenom vad vi hittills har lärt oss om kardinaltal och ordinaltal genom några övningar! Om du behöver kolla in teorin först kan du göra det genom att återgå till våra två tidigare workshops: SV #32: Grundtal SV #33: Ordningstal Övningar ____________ är ord eller symboler som anger ordningen på något i en lista eller sekvens. ____________ är ord eller symboler som anger kvantitet . Grundal och ordningstal tillhör en ordgrupp som vi kallar ____________. Sortera f

Fyll i tabellen! 1:a första 11:e elfte 10:e tio nde 2:a andra 12:e tolfte 20:e tjugo nde 3:e tredje 13:e tre tt on de 30:e trettio nde 4:e fjärde 14:e fjorton de 40:e 5:e femte 15:e 50:e 6:e sjätte 16:e 60:e 7:e sjunde 17:e 70:e 8:e åttonde 18:e 80:e 9:e nio nde 19:e 90:e 100:e - hundra de 1 000:e - tusen de 10 000:e - tiotusende 100 000:e - hundratusende 1 000 000:e - miljon te 1 000 000 000:e - miljard te Övningar Ordningstal tillhör: A. räkneord B. substantiv C. sambandsor

0 noll 10 tio 1 en, ett 11 elva 2 två 12 tolv 20 tjugo 3 tre 13 tre tt on 30 tre tt io 4 fyra 14 fjor ton 40 fyrtio 5 fem 15 femton 50 femtio 6 sex 16 sexton 60 sextio 7 sju 17 sju tt on 70 sju tt io 8 åtta 18 a r ton 80 å tt io 9 nio 19 ni tt on 90 ni tt io 100 - etthundra / (ett) hundra 1 000 - ettusen / (ett) tusen 10 000 - tiotusen / tio tusen 100 000 - etthundratusen / (ett) hundra tusen 1 000 000 - en miljon 1 000 000 000 - en miljard 1 000 000 000 000 - en biljon 21 -

Övningar Hur frågar man om tiden? A. Vad är klockan? B. Hur mycket är klockan? C. A+B 13:00 - Klockan är ____________ ett. A. prick B. punkt C. skarpt 18:30 - Klockan är... A. halv över sex B. halv i sju C. halv sju 15:15 - Klockan är... A. kvart i tre B. kvart över tre C. kvart i halv fyra 7:50 - Klockan är... A. tio i sju B. tio i åtta C. tio över åtta 4:25 - Klockan är... A. tjugofem över fem B. fem över halv fyra C. fem i halv fem 9:33 - Klockan är... A. tre i halv nio B.

Låt oss sammanfatta vad vi vet om verbgrupp 2! Fill in the table! VERBGRUPP INFINITIV IMPERATIV PRESENS PRETERITUM PERFEKT "normala" verb att bygga "normal" verb att leva "mm"-verb att drömma "mm"-verb att skämma "-yra, -ära, -öra"-verb att hyra "-yra, -ära, -öra"-verb att lära "-yra, -ära, -öra"-verb att röra "PaKiSTan"- eller 2b- verb att hjälpa "PaKiSTan"- eller 2b- verb att steka "PaKiSTan"- eller 2b- verb att läsa "PaKiSTan"- eller 2b- verb att byta Övningar Han ljög om

Så, vad vet vi om svenska verbgrupper hittills? För det första, att verbgrupperna 1 och 3 är enkla grupper: Deras imperativ är densamma som deras infinitiv . Och för att bilda tempus lägger vi bara till lämpliga suffix till infinitiven. VERBGRUPP INFINITIV IMPERATIV PRESENS PRETERITUM PERFEKT 1 att betala Betala! betala r betala de har betala t 3 att bo Bo! bo r bo dde har bo tt Vi kan till och med känna igen vilka verb som hör till verbgrupp 3 : De är korta , ofta bara en s

dikussionsfrågor Låt oss upprepa! 1) Den första gruppen av svenska verb är enkel – vi lägger bara till lämpliga suffix till infinitiven. INFINITIV IMPERATIV PRESENS PRETERIUM PERFEKT att lyssna (to listen) Lyssna! lyssna r lyssna de har lyssna t 2) Den tredje gruppen av svenska verb är också lätt. Vi lägger också till lämpliga suffix till infinitiven, men de är lite annorlunda i det här fallet: - dde för preteritum - tt för perfekt Och vi känner igen denna grupp av verb g

diskussionsfrågor den föregående språkverkstaden VARFÖR ÄR DET NÖDVÄNDIGT ATT VETA VILKEN GRUPP ETT VISST VERB TILLHÖR? Det är inte nödvändigt, men det kan vara till hjälp. Gramatik är en uppsättning regler för hur man använder ord på ett givet språk. Men är det nödvändigt att känna till dessa regler? Nej, inte alls, om man kan använda orden korrekt utan det. Och vissa lyckas med det. Faktum är att det är så vi alla lär oss våra modersmål , bara genom att lyssna på andra männ

discussionsfrågor Övningar Öva på att skriva olika verbformer och tempus! grupp 1 INFINITIV IMPERATIV PRESENS PRETERIUM PERFEKT = infinitiv infinitiv + -R infinitiv + - DE har + (infinitiv + -T ) att jobba att fråga att svara att planera att tala att prata att tugga att öpnna att sluta grupp 2 INFINITIV IMPERATIV PRESENS PRETERIUM PERFEKT infinitiv without -A imperativ + - ER imperativ + - DE har + (imperativ + - T ) att hänga att stänga att ringa att leva att äga att bygga a

språkcaféämne Svaga verb Verbgrupp 1 infinitiven slutar på -A imperativen är densamma som infinitiven 70 % av alla verb nya verb  som att googla ,  att klicka  osv. INFINITIV IMPERATIV PRESENS PRETERIUM PERFEKT samma som infinitiv infinitiv + -R infinitiv + - DE har + infinitiv + -T att arbeta Arbeta! arbeta r arbeta de har arbeta t att jobba Jobba! jobba r jobba de har jobba t att prata Prata! prata r prata de har prata t Verbgrupp 2 imperativet bildas genom att ta bort -A